Yttrande 2003-10-13 till socialdepartementets betänkande SOU 2003:49 Adoption - till vilket pris?

Adopterade etiopiers och eritreaners förening (AEF) YTTRANDE 2003-10-13                 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2003:49 Adoption -  till vilket pris? Sammanfattning. AEF instämmer till största del i utredarens bedömningar och förslag. Vi uppskattar särskilt att internationella adoptioner sätts i ett större sammanhang. AEF instämmer också i utredarens bedömning att en del av problemet med adoptionsforskningen är att den är problemorienterad i stället för att fokusera på vad som hjälper och förebygger svårigheter.  AEF anser att det är en mycket lämplig ändring av adoptionsmyndighetens uppdrag som utredaren föreslår och uppskattar även förslagen om obligatorisk föräldrautbildning. AEF har framför allt invändningar gentemot kapitel 5, 9, 10, 11 och 14. - AEF anser att kraven på specificering av utlandskostnader för de auktoriserade sammanslutningarna ska stärkas ytterligare, bl.a. genom att auktorisation skall återkallas vid otillräcklig redovisning. - AEF vill understryka vikten av att bearbeta sorg över att inte kunna få biologiska barn, genom ett förslag om att blivande adoptanter ska kunna uppvisa intyg om genomgångna samtal för att bearbeta denna sorg. - AEF är medvetna om begränsningarna i utredarens uppdrag, men anser att de vuxna adopterades behov av stöd och hjälp måste få en högre prioritet, eftersom det finns adoptionsspecifika problem som faktiskt inte aktualiseras under barn- och ungdomstiden, utan först sedan den adopterade kommer vidare ut i vuxenlivet. Dessa svårigheter måste ändå betraktas som en del av den internationella adoptionsverksamheten. Här vill vi särskilt understryka vikten av stöd och hjälp i samband med rotsökande. - AEF menar att stimulansbidraget är en alltför osäker metod för att garantera kompetent och rättvis fördelning av stöd och hjälp till adopterade och adoptivfamiljer. - AEF vill framhålla den kollision som ofta uppstår mellan en adopterad och den sammanslutning som förmedlat dennes adoption, varför vi anser att adoptionsmyndigheten ska ha skyldighet att stödja den adopterade i kontakten med dessa i samband med rotsökande. Avslutningsvis är statsbidraget till adopterades intresseorganisationer ett varmt välkommet förslag som vi hoppas kommer att utökas i takt med att organisationerna växer till storlek och antal! Adopterade etiopiers och eritreaners förening (AEF) lämnar följande synpunkter: Kapitel 5 _ Kostnader och biståndsverksamhet i samband med internationell adoption. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag med följande tillägg: AEF anser att utredaren här på ett föredömligt placerar frågan om internationell adoption ett större sammanhang (s. 146, första stycket). AEF anser dock att utredarens förslag om hårdare krav på specificering av utlandskostnader är otillräcklig för att komma till rätta med de uppenbara brister som föreligger. AEF anser att auktorisation skall (i stället för "kan") återkallas för en förmedlingskontakt om inte tillräcklig och tillförlitlig redovisning kan lämnas. AEF anser att kostnaden för barnets vård och uppehälle ska vara angiven i fasta belopp och ska tas fram genom kontakt mellan adoptionsmyndigheten och den svenska utlandsmyndigheten i det aktuella landet. Kapitel 6 _ Auktorisation och tillsyn. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag. AEF vill särskilt understryka vikten av att förhållandena i utlandet - beträffande lagstiftning och administration rörande internationell adoption och övriga förhållande av betydelse för förmedlingsarbetet - kopplas till auktorisationsvillkoren genom föreslagna ändringar i lagen om internationell adoptionsförmedling (LIA 6 a §). Kapitel 7 _ Översyn av NIA:s organisation. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag. AEF anser det särskilt angeläget att följa utredarens förslag om ändrad formulering i instruktionen för myndighetens uppgift från att underlätta adoption i Sverige av utländska barn till uppgiften att myndigheten ska övervaka att de svenska auktoriserade sammanslutningarnas arbete med internationell adoptionsförmedling sker i enlighet med lagen och principen om barnets bästa. Kapitel 8 _ Föräldrautbildning inför adoption. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag med följande tillägg: AEF anser att samråd bör ske även med vuxna adopterade vid framtagandet av utbildningsmaterialet. Detta kan t ex ske genom anlitande av adopterades intresseorganisationer eller ett representativt urval av vuxna adopterade med olika erfarenheter. Detta skulle tillföra utbildningen ett nödvändigt kunnande och en erfarenhet om hur det är att vara adopterad som annars inte kan garanteras. Kapitel 9 - Utredning av den eller dem som vill adoptera samt beslut om medgivande. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag med följande tillägg: AEF vill understryka vikten av att en utredning klargjort att sorgen över att inte kunnat få biologiska barn, hos dem eller den som vill adoptera, blivit bearbetad. AEF föreslår ett obligatoriskt krav på intyg om att samtal med legitimerad psykolog eller psykoterapeut för att bearbeta sorgen över att inte kunna få biologiska barn genomgåtts. AEF föreslår att den myndighet som i framtiden skall ha huvudansvaret för utarbetandet av handboken för socialnämnderna även borde ha ansvaret för att tillhandahålla psykologintyg, eller annan lämplig instans som denna myndighet delegerat uppgiften till. AEF uppskattar utredarens förslag om att lagtexten ska vara tydlig med vikten av insikter om adopterade hos den eller dem som vill adoptera. Men AEF anser att kriterier och metoder för att bedöma insikter hos sökanden inte är tillräckligt exakt formulerade i förslaget. AEF anser att utredaren bör ange vilka metoder som utredaren förväntas använda för att bedöma om den som vill adoptera har sådana insikter. Alternativt  bör utredaren ange vem som ska tillhandahålla sådana mätmetoder. Kapitel 10 - Stöd och hjälp efter en adoption. AEF instämmer i utredarens bedömning med följande tillägg: AEF vill särkilt lyfta frågan om stödet till vuxna adopterade. Det är visserligen viktigt att svårigheter uppmärksammas så tidigt som möjligt för att adekvat hjälp ska kunna erbjudas så snabbt som möjligt. Men AEF vill särskilt uppmärksamma det faktum att alla typer av adoptionsspecifika svårigheter inte kan upptäckas tidigt. Adoptionen och adoptivfamiljen upphör inte den dag den adopterade fyller arton år. Vill man på allvar stödja adoptivfamiljen, bör stödet också sträcka sig till vuxna adopterade. Många som söker sig till AEF gör det efter att ha misslyckats med att få hjälp och stöd från samhället i samband med rotsökande. Detta tycker vi är allvarligt och lämnar ytterligare kommentar under kapitel 14. AEF menar att det inte heller räcker med att den som är satt att vara stöd och samtalspart för adopterad och adoptivfamilj vet vilken "adoptionskompetens" som finns inom kommun och landsting _ det måste till att börja med finnas någon sådan kompetens alls! Så är tyvärr inte fallet på många håll i Sverige idag. AEF anser inte att det absolut behöver vara en socialsekreterare som har funktionen av att vara socialnämndens stöd och samtalspartner, utan menar att denna funktion kan fyllas även av andra yrkesgrupper med lämplig kompetens, exempelvis psykolog, eller socialpedagog. Kapitel 11 - Organisation och genomförande i arbetet med adoptionsanknutna frågor. AEF instämmer inte i utredarens bedömning och förslag. AEF menar att effektiva former för samarbete mellan kommuner och landsting kring adoptionsfrågor förekommer alltför sällan idag för att det ska vara sannolikt att ett stimulansbidrag kommer att räcka som incitament för detta nya samarbete. AEF anser att verksamheten kring adoptionsanknutna frågor måste hålla åtminstone en grundnivå av kvalitet över hela landet, varför man inte kan nöja sig med att endast vissa regioner lyckas med sin samverkan. Den som adopteras kan aldrig själv välja var han eller hon ska hamna och det minsta man kan begära är att det stöd som erbjuds ska hålla tillräckligt god kvalitet, oberoende av var i landet man växer upp. Därför anser AEF att det måste finnas ett fastställt datum (förslagsvis tre år efter start), då en utvärdering av stimulansbidragens effekt genomförs och att lagstiftning införs för den händelse att fungerande samverkansformer då  inte har uppstått i hela landet. AEF ställer sig tveksam till att samma personer som bedriver föräldrautbildning ska kunna genomföra utredning av blivande adoptivföräldrar. Det är för oss av stor vikt att de förväntningar och farhågor som den som funderar på adoption bär på, verkligen kommer upp till ytan och bearbetas, så att de blivande föräldrarna kan göra en så bra bedömning som möjligt av vad det är de vill. Därför tror vi att det är viktigt att det finns sekretess mellan utbildare och utredare. Kapitel 12 - Forskning och kunskapsutveckling. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag med följande tillägg: AEF vill särskilt understryka utredarens slutsats angående forskningens inriktning som en del av problembilden (s. 284, mitten). Denna poäng är speciellt viktig när det gäller frågan om att undvika att adopterade görs till problem som skall lösas. Det är minst lika angeläget att studera vad det är som gör att så många adopterade faktiskt mår bra. AEF uppskattar också att utredaren tar upp frågan om vikten av att adopterade själva kommer till tals, eftersom vi anser oss besitta andra och viktiga kunskaper, erfarenheter och perspektiv, än adoptivföräldrar och professionella som inte själva är adopterade (s.287, under Organisation). AEF förordar att den aktör som väljs för ett nationellt kunskaps- och forskningscentrum ska vara en aktör som inte endast har barn- och ungdomsperspektivet, utan tar in hela livsprocessen av en adoption. Vi anser också att det är av stort värde om aktören ifråga arbetar tvärvetenskapligt, eftersom behovet av kunskap om adopterade och adoptivfamiljer behövs inom livets alla områden _ såväl psykologi och sociologi, som medicin, etnologi, nutidshistoria, hälsovetenskap och samhällsvetenskap, med mera.. Av denna anledning förefaller IPM, Karolinska Institutet vara det lämpligaste stället för inrättandet av ett centrum. Vi ställer oss tveksamma till utredarens övriga förslag så länge dessa inte kompletteras med tvärvetenskaplighet och tillförsel av vuxen- eller barnperspektiv beroende på vilket som saknas. Kapitel 13 - Adoptionskostnadsbidrag _ åldersgräns m.m. AEF har valt att inte fördjupa oss i denna fråga, men har inga invändningar mot bedömning och förslag. Kapitel 14 - Övriga frågor. AEF instämmer i utredarens bedömning och förslag med följande tillägg: AEF vill understryka betydelsen av adopterades intresse-/landföreningar och deras betydelse för samhörighet, identitet och utveckling och instämmer i utredarens förslag att lämna statsbidrag till adopterades föreningar. AEF vill framhålla den kollision som ofta uppstår mellan en adopterad och den sammanslutning som förmedlat hans eller hennes adoption. Inte sällan upplever den adopterad sig mötas av en ovilja från sammanslutningen att verkligen bistå den adopterade i sitt sökande, vilket kommer till uttryck genom en negativ attityd ofta förespeglande att möjligheterna att finna ursprunget är så gott som utsiktslösa. AEF föreslår därför att adoptionsmyndigheten utarbetar tydliga riktlinjer för sammanslutningarnas arbete med rötter. Riktlinjerna ska bygga på etiska principer att rotsökning ska utgå från den adopterades perspektiv och ske med respekt för varje människas rätt till sitt ursprung (jfr Barnkonventionen). AEF anser också att adoptionsmyndigheten ska ha skyldighet att bistå den adopterade i kontakt med sammanslutningen. Detta borde kunna förhindra sammanslutningarna som förmedlat adoptioner att försöka försvåra rotsökandet. AEF anser att rotsökning måste ses som en del av adoptionen och att sammanslutningarna därför inte ska tillåtas ta ut någon extra avgift för att hjälpa till med detta. Kapitel 15 - Konsekvenser. AEF instämmer i utredarens bedömning med följande tillägg: AEF menar att kostnaderna för statsbidrag till adopterades intresseorganisationer måste sättas i relation till hur många aktörer som finns vid olika tidpunkter. Det är t ex av stort värde för adopterade att kunna samla personer från samma ursprungsland eller region. Idag finns inte så många väletablerade "landorganisationer", men med hjälp av statsbidrag vore det en önskvärd utveckling att flera sådana uppstår och etableras. AEF menar därför att det på längre sikt kan bli aktuellt att kraftigt höja kostnaderna för statsbidragen om fler organisationer bildas. Vi anser därför att det är viktigt att ekonomiskt utrymme för detta skapas. AEF anser att vinsterna med adopterades intresseorganisationer är stora, då dessa i hög grad fungerar som skyddsfaktorer och förebygger svårigheter för vuxna adopterade i kris. Vi har genom vårt arbete sedan 1996 i AEF märkt att vår och andra adopterades organisationer ofta är ett svar på vad som förebygger problem bland adopterade. Kapitel 16 - Författningskommentar. AEF har valt att inte fördjupa oss i detta kapitel.